”För att kunna vara trygg behöver man själv ha ett tryggt nätverk runt sig”, säger Johan Manner. Han är scoutledare i Örby scoutkår i Stockholm. Varje vecka träffar han tillsammans med ledarkollegor en grupp unga i ålder 12–15 år.
”Som scoutledare får man en nära relation till de som är med. Scouterna är ofta med länge och återkommande. Det kan vara en bra position för att ha ’jobbiga samtal’. Det är ett stort privilegium att vara en person som folk litar på!”
Ibland vet han och de andra ledarna redan från början att någon har det jobbigt hemma, och kan vara extra lyhörda. Men påpekar han, oftast vet man inte det, och även barn med en trygg hemmiljö behöver andra vuxna runt omkring.
”Det gäller att vara en trygg vuxen för alla. Det spelar nog större roll än vi tror att se till att det finns plats och ett normalt socialt sammanhang för barn och unga!”
Han lyfter också vikten av att ha en ledarkollega eller vän att ventilera och bolla med. Både för att ta del av andras erfarenheter och kunna stötta i situationer man inte själv har upplevt, och för att hämta energi.
”Det är också bra att ha insikten om vad man själv tycker är svårt, för våra egna erfarenheter begränsar hur bra stöd vi kan ge. Kanske för att vi saknar en erfarenhet och inte förstår hur vi kan hjälpa. Kanske för att vi behöver bearbeta något vi själva varit med om. Men också för att förstå att det kostar på att hantera jobbiga saker och när man behöver fylla på sin energi för att orka fortsätta göra det.”
“Om man själv har ett tryggt nätverk är det lättare att stanna kvar och våga ha samtal som känns tunga.”
Kategorier